onsdag 15 augusti 2012

Kärlek...

Åh vad jag älskar min pappa! Han är såå sjuk och ligger på IVA med dygnet-runt-bevakning men ändå så har han ork att prata, skoja och fråga hur det är med alla andra... - Underbart!

Mina älskade systrar har varit upp på en snabbvisit och jag var glad idag att ha sällskap till lasarettet... Han frågade Katarina om en uppdatering för han kunde inte läsa hennes blogg just nu, hon svarar att hon mest skriver om hur synd det är om honom (vilket jag ju också gör) och han svarar: Nää gör inte det! Skriv och tala om att det börjar bli bättre och att allt kommer att bli bra istället... - Underbart!

Han ville att vi skulle ringa Barbro för att be om en sak och han säger: sladden till gräsklipparen!? Kan säga att vi alla tre såg ut som frågetecken och tänkte att nu yrar han men det visar sig att han vill ha laddaren till rakapparaten, hahaha!  Han tyckte att skägget växte som ogräs :D - Underbart!

Som sagt skönt att inte vara ensam, om än bara för ett besök. Jag har ju varit med och fått se en del så för mig var det inte så konstigt/främmande att se pappa så sjuk med alla apparater och slangar men för mina stackars systrar var det nog värre... När vi kom hade han precis fått ganska svåra smärtor i magen och fick mer bedövning/smärtstillande som skulle verka inom en halvtimme. Vi gick ut och satt oss i solen ett tag för att sedan våga oss in igen... Usch så jobbigt det är att se någon så nära vara så sjuk... Tur att vi har varandra!


Älskade pappa!

Nu kommer det bara bli bättre och bättre. Helt klart så kommer han fixa detta också. Vi kan snart lägga denna upplevelse bakom oss och fortsätta blicka framåt...

Idag är en bra dag! Pussar och kramar


2 kommentarer:

  1. Oändligt glad att jag har dig (& Ulrika)!
    Ensam är ju inte stark så tre ÄR bättre än en!
    Älskar dig!

    SvaraRadera
  2. Stackars er jag förstår hur ni känner er och vilken oro som det här skapar i familjen det är som om ett mörkt täcke dras över allt då någon kär anhörig drabbas av svår sjukdom. Min man har just gått igenom en tuff behandling av den mest aggresiva och elakartade hjärntumör som finns. Men mirakel har hänt trots att läkarna trodde han inte hade långt kvar och nu har det lyckats driva bort tumören
    Genast såg man allt i ett nytt skimmer. Blommorna doftade lite mer och naturens färger blev med ens lite starkare. Livet kändes med en lite mer meningsfullt
    jag önskar att er pappa snart ska vara på benen igen och att ni hinner känna sommarvärmen smeka kinden. Önskar er en fin och trevlig fortsättning på veckan gör Kristina

    SvaraRadera